tistlar

Nu börjar det sakta, men säkert att skimra igenom.

Små glimtar av nytt hopp och ljus tränger sig in i det mörka dunklet.

Eufori och livsglädje kan börja spira igen, men det finns fortfarande risk för att det dör i förtid.

Den kalla dysterheten är som en oberäknelig vinterfrost som ödelägger livet hos de nya skotten vilka kämpat sig upp.

Strålarna av euforin de ljuva dagarna och kvällarna är fortfarande få.

De räcker inte till för att odla upp ett stadigt liv ännu.

Här kan bara lärdomens och fördömmandets tistlar leva ostört i tider som denna.