torsdag 2 augusti 2012

Inom en dimmfyld hinna

Det var som om du genom din blotta inverkan på mig

omringade oss båda inom en dimmfyld hinna.

Ur vilken begäret därmed föddes.

En antydan av nyfikenhet i mitt inre medvetande förbyttes.

Snart uti sin fortskridande utveckling till en frigörande spänning och har nu erkänts som det intresse det är.

Där vid faktum orubbligen kvarstår.

Jag må nyss ha påbörjat min bekantskap inmed dig, men den gör avtryck. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar