Låt mig nu få vara i det ögonblick jag befinner mig i.
Ställ inga krav på mig som jag inte kan uppfylla.
Ty jag frodas och växer just nu och håller som bäst på att infria mina egna prövningar på livet.
Vissa säger att jag har kommit långt redan och ja, en bit på vägen är det allt.
Men vem kan avgöra när denna tar slut?
Troligtvis vet bara ödet det.
Jag själv är oförmögen att räkna ut när det blir.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar