För precis en vecka sedan bröt jag ihop.
Till följd av att jag hade koncentrerat mig och mitt bemötande allt för intensivt på dig.
Nu är det istället med anledning av att du minst sagt är frånvarande inför mig.
Hur må ensamheten ledas mig så plågsamt innan vi närt känna varandra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar