Undrar för mig själv om just hon kan bli kvinnan i mitt liv?
Eller är hon bara ett av mången tidsfördriv?
Är det just våra realiteter som kombineras må?
Blir det inom hennes domäner vart åt min lycka ska bestå?
Frågorna är ett antal, men svaren äro få.
Varför måste kärlek förvilla som så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar