Jag sitter och tänker tillbaka på när vi just hade inlett en relation.
I min forna hemstad gick jag vid denna tid till en kurator på vårdcentralen.
När hon skrev omdömet av mitt tillstånd hade du och jag ännu inte börjat träffas. Ej heller blivit ett par ens.
Men detta hade ju förändrats när resultatet skulle skickas iväg till försäkringskassan.
Som jag kämpade för att få kuratorn att ändra på intyget. Som en upprättelse av mig, av dig, av oss.
Utan framgång, men minnet av glöden i mina känslor finns kvar där inom mig som vore det igår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar